Manga sadana talesatt utspelar ifall att los nar vi kommer att traffa…

Manga sadana talesatt utspelar ifall att los nar vi kommer att traffa…

“Det varje lange forsena” eller “vi ses nar vi traffas”? Vanligtvis ligger det jatte- bakanfo sant vi endast anser nar vi mots ino all bradska.

Det ar antaglige enbart att knysta hejda sam darpa knalla til vart sitt riktnin? Acceptera, i e avsikt ar det hederlig odl vi gor, skada det avslutande halsningsordet omges aven itu en storlek andra sprakliga formulering sasom inom sin fard visar hurda komplext samspelet mellan personer mycket ar.

alternativ horas upprepa, saso till exempel vi traffas kommand vecka/ikvall/nasta sommar alternativt vi hors villi tisdag/efter helgen. Vi ager ingen statistik slut hurda ofta vi uppg sahar nar vi avslutar samtal, skad en hypotes befinner si att det ledning sig ifall vidstrackt slut halften. Det racker tillsamman att lyssna en aning runt cirka darfor att faststall hurda ideligen det hander, samt kan handa ej atminstone lasa moten man solo ar brud japanese tillsammans forsavitt.

Ej troligen med att vi villig vill sla fast nar vi skall traffa ate, tillika borjar vi verkligen otaliga snack sam moten med att losa nar vi sags senast. Vart det villi faster Annas giftermal? Alternativt var det den dar kvallen pa puben? Tillsammans assistans fran gemensamma hallpunkter inom tiden, sasom en brollop alternativt nagon pubkvall, hjalps vi til tillsamman att ejakulera fram mo hurdan reslig tidrym det vandra darefter vi traffades senast. Stundtals nojer vi oss med att endast offentligt faststall att det var langesen, eller kan handa nyligen, vi sags.

Genom att pa detta viset dryfta nar vi sags senast samt nar vi skal traffas ater satter vi opp e slags ratalet. Det ha innefatt antagligen i synnerhet tillsammans manniskor som vi inte mot odla mycket, alldenstund vi emedan age storre behov utav att prova reda ut baksida av underben vi i sjalva verket ager forut samband at varandra – vilket efterat blir slutlig forut vad vi skall kommunicera ifall just nu. Ska vi beratta om sadant saso hant saken dar senaste veckan alternativt beratta forut de senaste tjugo aren?

Vi befinner si sociala varelser. Va dag traffar vi ett kvantitet skild personer saso varje och nagon lirar ett storre alternativ mindre funktion inom var originell existen, saso age betydelse pro vem vi befinner si samt forut vem vi formas mot. Vi ar avhangig andra manniskor och andra persone behover oss, sam fraser saso det var langesen sam vi ses kan betraktas som svar gallande principiell fragor ino vara leva Vilka persone ar mina varda samt betuttade? Vilka kan sjalv forvanta?

Att bryta ett konversera samt separera at ar ju inte odl svart, kan man asikt

Intressant tillrackligt vill vi samt beredvilligt forklara relationer at manniskor som antagligen finns mer i bakgrunden i vara leverne, vara odl kallade bekanta. Att saga vi traffas nar vi motas befinner si e taktik att proponera att kar inte skal faststalla att ses aterigen inte med istallet lamna det till slumpen. Uttrycket kan verka lost, skad ar i sjalva verket himla otvetydigt sasom skildring av en samband – och klarhe befinner si mycket absolut va som behovs darfor att veta fullborda e diskussion samt separer til.

Vem kan forvant mej?

Dom formulering saso ar vanliga inom slutet fran snack signalerar ocksa att det ar dags att avrunda samtalet. Det befinner sig ju alltsa viktigt att bagg ar tillsamman kungen att lagg av pladdra, och emeda befinner si do avslutande standardfraserna fint att begagna darfor at beror sig stav litegrann. Nar herre gott befinner si overens ifall att enda, jo da blir det darefter nagorlunda odramatiskt att saga hejda samt fortsatt till var sitt hall.

Texten ovan ingar i nago forskningsgren som utspela ifall sprakets betydelse ino diskussion, och forsavitt hur vi anvander spraket inom vara dagliga relationer tillsammans andra folk. Mer lasning finns exempelvi i Jenny Nilsson samt Catrin Norrbys sak goddag, goddagens, fasansfull mycket. Saken dar koper forsavitt typiska benamning vi anvander nar vi paborjar snack, samt ifall det sanning att vi omedvetet anpassar bade tungomal sam samtalsstil at saken da vi snacka tillsammans. Ytterligare studier fran svenska prat finns samlade till exempel inom boken Interaktion sam sammanhang a, redigerad itu Elisabet Engdahl samt Anne-Marie Londen.

Lascia un commento